"Hur var din morgon?" "Don't get me started"

Låt mig ta detta tillfället i akt och berätta lite om min dag! Den börjar så bra som det bara går. Jag vaknar innan min väckarklocka har ringt. "Skönt" tänker jag och sträcker mig efter min mobil som är avstängd. Här gott folk borde jag tänka "Men herre allah, hur har detta gått till? Varför är den inte på slagen, hur mycket är klockan?!" Man skulle vilja tro att det var min tanke gång men neeeej! Jag slår på den och börjar läsa nyheterna i godan ro. Vilken fantastisk morgon, tills jag sneglar på klockan. 13.07. Ungefär här startar paniken! Jag har sovit 40 minuter för länge och min buss gick för 5 minuter sedan. Jag kastar mig panikartat upp ur sängen, river åt mig de kläder jag hittar, är tvungen att tvätta håret då det ser ut som om jag odlar smör i min skalp. Jag springer omkring och letar en handuk och sprider en kaskad av vatten omkring mig. När en handuk är lokaliserad så får jag den lysande ideen att ringa min granne och fråga om jag kan låna hennes cyckel. Hon är i regel ganska lätt att få tag på men, nej nej nej not today! Så jag tänker "Fuck it! Jag tar en taxi jävul!" så jag sätter mig i soffan försöker vara lite zen om det hela. Det är ju trotts allt 35 minuter tills jag börjar! Om jag ringer nu kommer jag ju hinna! Så jag börjar slå nummret och så får jag ett innkommande samtal det är ju min kära mor!
 
"Hej mysan! (ja, min mor kallar mig det, hela dagen varje dag.) Är du på jobbet, ska du jobba idag?"
"Alltså, nej, eller ja men asså jag måste ringa en taxi!!"
"Jaja, Hej dåååå!"
 
 
Så nu kan jag äntligen ringa en taxi men då tänkte ju universum "hahah fuck you!" och nästa samtal rullar in som ett jävla brev på posten. 
 
"Hallå?!"
"Ja men tjena, det var Nils!"
"Jag har inte tid att prata nu!!"
"Nä, just de. Är du på jobbet?"
"Nä, men alltså, nä, men jag kan inte prata nu!"
"Jag tänkte bara se hur de var med dig de var ju ett tag sen vi pratade och sådär!"
"Inte nuuu! Jag har inte tid just nu!"
"Nä, just de. Men jag kan ju kanske ringa dig sen kanske för vi blablabla"
"Bra, hej då!"
 
Så nu äntligen kan jag ringa till taxin!
 
*Tuut tuuut tuuut tuuuut*
"Välkommen till vår taxi, det är många som ringer nu blablabla"
 
Ja men helt jävla strålande! Men vad kan man göra? Jag får helt enkelt sitta och vänta, jag kommer ju hinna. 
Tillslut svarar dom! Tack gode gud!
 
"Välkommen till vår taxi!"
"Hej jag skulle vilja ha en taxi hem till mig!"
"Ja, jag ska bara kolla om........"
"h..hallå?"
*Inget svar*
"Hallå?" 
 
Så där sitter jag i typ två minuter tills jag tvingar mig själv att inse att det fan inte sitter någon på andra änden!
Så jag försöker ringa upp igen, ingen kopplingston. Och igen, ingen kopplingston. Igen, ingenting. Igen, inte ens ett endaste litet jävla "TUT" Men jag kanske har dålig teckning så jag springer omkring med mobilen riktad mot taket som om jag var någon slags mänsklig anten. Men HELVETE DÅ! Så jag försöker igen! 
 
"TUUUUT" 
Äntligen! Det finns intelligent liv där ute trots allt och jag hinner inte mer än höra:"Välkommen till vår taxi det är många som ringer just nu" Innan det blir tyst igen. Ungefär här vill jag lägga mig ner på golvet och gråta, jätte mycket och försvinna ner i tomma intet, men tydligen inte. Never give up och allt de där så jag ringer en sista gång! Och BAM en verklig person på andra sidan luren som talar till mig. Jag har nog aldrig bokat en taxi så snabbt någonsin. Sen får jag veta av hon som kör taxin att deras system har varit nere i ca två timmar och de har bara funkat i 20 minuter. Efter många om och men så kommer jag till jobbet, tio minuter försenad men ändå där! Sen så fungerar ingenting på jobbet heller men det är en annan historia. Så om du kom i tid till jobbet och din elektronik fungerade idag - Grattis! 
 
Så av detta har jag lärt mig "Lugna ner dig för fan! Damer stressar inte, vi skyndar!"
 
 
Allmänt | | En kommentar |
Upp